Ordbilder Media är framme vid tredje volymen av Masatoshi Usunes actionskräckis Eater. Andemediet Aoko får allt starkare krafter och rymdvarelsen/människan Benimaru vakar över henne. De bevakas och attackerades ofta av de onda rymdvarelserna. Rymdvarelserna vill ha bort de båda och smider därför planer på att skapa en supervarelse som kan ta död på dem. I tredje volymen får man även lite historisk bakgrund till de vidriga rymdvarelserna som lever av att äta människors livsenergi och mer specifikt ett ödesdigert inbördeskring mellan rymdvarelserna för 500 år sedan.
Supervarelsen som ska bekämpa Aoko och Benimaru gjuter onekligen nytt liv i berättelsen och den del av rymdvarelsernas historia som presenteras gör det hela intressantare. Efter de två första volymerna var jag rätt trött på alla strider mellan Benimaru och Kazuma och även om det finns strider här så finns de iaf inte i samma överflöd vilket är bra för striderna är oftast väldigt röriga och det är ofta svårt att se vad som händer och vem som är vem. Dialogen i samband med striderna känns om möjligt ännu mer uttjatad än striderna. De är ju så satans fula de där rymdvarelserna att man inte kan se vad som är vad alltid. Aokos allt starkare krafter som hon inte kan kontrollera blir också ett hot mot Benimaru vilket gör att deras relation kan komma att sättas på prov framöver. Att kampen trappats upp och att nya element tillförts berättelsen är bra och nödvändigt annars hade jag varit less på Eater. Nu känns istället fortsättningen intressantare och jag hoppas att serien lyfter sig ett snäpp framöver. Framförallt vill jag se lite lyckad skräck, nu är det bara tafflig action.